Mamma till Leona & Loui

Nicklas åkte på bio tidigare idag men borde komma hem om inte allt för länge. Jag njuter av tystnaden, ensam i köket. Leona har varit en riktigt liten gnällis mot kvällen, hon har varit så övertrött att hon knappt orkade hålla ögonen öppna men ändå envisades hon med att vara vaken och med, med lite gnäll och gråt emellanåt. Först somnade hon 17.30, somnar hon då så sover hon för natten vilket är ganska vanligt men hon vaknade tjugo minuter senare och hade ont i magen, så lite buffar på rumpan så var de lite bättre, men hon ville fortfarande vara men så in i bärselen medans mamma lagade mat och efter en timma somnade hon där. När hon väl hade kommit in i djupsömn bar jag ner henne försiktigt i sängen. Jag satte mig och åt men hörde efter några minuter hur hon låg och pratade där inne, klarvaken. Så ja, vi har legat där inne och pratat och gosat, jag lekte med henne så hon började skratta med ljud, gissa vem som började gråta? Haha så larvigt men ibland får man nypa sig i armen för att förstå att det är ens egna barn, vårat barn, en blandning av mig och hennes pappa. Tillslut gav jag henne nappen och gick ut ur rummet, några minuter senare kikade jag in och då har hon somnat. Förhoppningsvis sover hon för natten. Nu sitter jag med en kopp thé och ska strax förflytta mig till soffan. Inget valborg firande här inte, men nästa år när Leona är lite större får vi fira på något sätt, nu är hon för liten tycker jag. Leona i magen som på natten några timmar senare valde att komma ut till oss // Leona ca en dag gammal <3